Skrivet av: Börjesson | 28 mars 2011

Översättning: WB Yeats ”When You Are Old”

Världspoesidagen är inte i dag. Det var förra måndagen, 21/3. Men den bemärkelsedagen, obskyr som den är, föranleder ändå det här inlägget. Att jag råkade notera poesidagens infallelse i måndags gav mig nämligen inspiration att återuppta ett litet hobbyprojekt som jag påbörjade härom året – att försöka översätta den välkända dikten When You Are Old av William Butler Yeats till svenska. Och den här gången blev jag faktiskt färdig!

Utan ytterligare utbroderingar – men lugn, det kommer mycket mer svammel längre ner! – kommer dikten här, först i original och sedan i min översättning.

* * *

When you are old and gray and full of sleep
And nodding by the fire, take down this book,
And slowly read, and dream of the soft look
Your eyes had once, and of their shadows deep;

How many loved your moments of glad grace,
And loved your beauty with love false or true;
But one man loved the pilgrim soul in you,
And loved the sorrows of your changing face.

And bending down beside the glowing bars,
Murmur, a little sadly, how love fled
And paced upon the mountains overhead,
And hid his face amid a crowd of stars.

– William Butler Yeats

* * *

När du är gammal, grå och sömnen snar
och nickar till vid brasan, denna stans
så sakta läs, och minns den milda glans
och djupa skugga dina ögon bar.

Hur många älskade din fröjds behag
och, falskt och sant, din skönhet likaväl,
men en man älskade din pilgrimssjäl
och sorgens spel i dina anletsdrag.

Så kura invid härdens värme och
mumla i vemod kärlekens sorti,
hur upp bland höga berg han flyktat fri,
och gömt sitt anlet i en stjärneskock.

– Börjesson

* * *

Yeats skall ha skrivit den här dikten – som är löst baserad på en dikt av den franske 1500-talspoeten Pierre de Ronsard – efter att ännu en gång ha fått korgen av en skådespelerska, feminist och irländsk nationalist han trånade efter. ”Titta här vad du går miste om. De andra älskar bara ditt utseende och din charm, men jag, jag är minsann kär i din själ! När du blir gammal kommer du att ångra dig.” Kvinnan i fråga, som hette Maud Gonne, tog senare åt sig en del av äran för Yeats diktarskap och skrev till honom:

”Du gör vacker poesi av det du kallar din olycka, och du är lycklig i det… Världen borde tacka mig för att jag inte gifter mig med dig.”

Det är andra versen, den om pilgrimssjälen, som är mest känd och ofta citerad, och det var också den som ropade till mig att den ville bli översatt. De andra fick åka med av bara farten. 🙂

Jag har gjort lite efterforskningar, men jag har inte kunnat hitta någon annan svensk översättning av den här dikten. Kanske är jag först! Yeats är överhuvudtaget ganska sparsamt översatt till svenska. Det är mest hans teaterstycken och noveller som undfått den nåden, inte hans diktande.

”Knappt ett tjugotal av hans 375 dikter har tolkats till svenska – framför allt under mellankrigstiden av Erik Blomberg, Anders Österling, Karl Asplund och Gunnar Mascoll Silverstolpe”,

skriver Kaj Attorps. Han kom 2001 ut med en samling av sina 52 favoritdikter av Yeats, tillsammans med en kortare levnadsteckning och lite kommentarer och bakgrundsfakta till varje dikt. Samlingen har fått titeln ”Han önskar att hans älskade vore död”, efter en av dikterna som är med. Boken är nog så intressant, i och för sig, men Attorps vågade inte riktigt löpa linan ut. Han har inte tolkat dikterna på svenska, utan bara prosaöversatt dem, för att göra det enklare för läsaren att ta till sig dem i det engelska original som också finns med i boken. Angående varför det finns så få tidigare Yeats-översättningar skriver Attorps:

”Förklaringen måste väl i första hand sökas i att han är extremt svåröversatt. Ty Yeats är kanske det engelska språkets störste versvirtuos efter Shakespeare, på en engelska dessutom med speciella iriska inslag.”

Må så vara, men jag tycker ändå det är lite klent av honom att inte göra ett försök, och ge även den inte fullödigt engelskkunnige svensken chansen att upptäcka Yeats. Några av de tidigare diktöversättningarna, från mellankrigstiden alltså, finns med i Attorps bok, och de är i mina ögon väldigt lyckade. Dessa tidigare översättare var å andra sidan själva ”traditionella poeter med ett stort hantverkskunnande”, som Attorps uttrycker det, medan han själv ”bara” är litteraturkritiker och prosaförfattare, så han kanske ansåg uppgiften vara honom övermäktig.

Hur som helst, att just den här dikten var svåröversatt kan jag utan vidare skriva under på! Dels finns det alltid ett problem i dikttolkning från engelska till svenska, då engelskan tenderar att ha färre stavelser i sina ord, inte minst i verben. Det gör det vanskligt att behålla samma versmått som originalet. Sedan finns det sådana finesser som till exempel det myckna användandet av ordet ”and”, vilket drar ner tempot i läsningen och på så sätt bidrar till att mana fram bilden av den gamla kvinnan och hennes trötta och långsamma rörelser. Det där lyckades jag inte fullt ut få med i min version, och inte heller den veritabla orgie i ordet ”loved” som andra versen bjuder på.

En annan komplikation var andra raden i sista versen. Ordet murmur innebär ett ”hack” i versmåttet, man måste nästan betona det på andra stavelsen för att det skall passa i rytmen. Är detta för att Yeats tyckte att det var så väsentligt att använda just det ordet att han hellre kompromissade lite med rytmen än att slopa det? Eller är rytmbrottet kanske fullt medvetet, med någon för mig okänd avsikt? Jag valde att försöka återskapa precis samma sak i översättningen, vilket ger en lite mindre lättflytande rad än om jag till exempel hade valt ”beklaga lågmält kärlekens sorti”, som jag övervägde. Är det bättre att vara mer trogen mot originalet, eller mot den svenska dikten som ett självständigt verk? En lurig avvägning, men en av de många saker som gör såna här översättningsförsök så roliga att pyssla med! Och totalt sett får jag säga att jag är riktigt nöjd med min översättning.

Återstår att se om denna känsla av tillfredställelse kan få mig att ta mig an – och i undantagsfall rent av färdigställa! – ytterligare dikttolkningar vad det lider. Det kunde kanske vara trevligt för mina eventuella läsare, som ett avbrott i all politik den här bloggen tycks halka in på hela tiden. Om inte förr så lovar jag att återkomma med någon form av poesirelaterat inlägg även på (eller någon vecka efter :)) nästa års internationella poesidag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: