Skrivet av: Börjesson | 25 oktober 2010

Öga för öga, tand för tand

Aftonbladet har ett intressant debattinlägg i dag i ämnet Brott och straff. Juristen Mårten Schultz argumenterar för att vi bör släppa tanken om straff i avskräckande eller rehabiliterande syfte. Straffets funktion är att skipa rättvisa, menar Schultz. Den skyldige bör straffas helt enkelt för att han/hon förtjänar det.

Det är välkommet att det här ämnet diskuteras ur en mer filosofisk synvinkel för en gångs skull. (Det skulle för övrigt fler debattämnen må bra av: att inte bara diskutera hur något skall göras och vad det får för effekt, utan också varför man gör saker och ting.) Men jag håller inte med Schultz.

Det finns som jag ser det fyra tänkbara anledningar till varför brott skall bestraffas:

1) I avskräckande syfte
Om man vet att det kommer surt efter är man förhoppningsvis mer benägen att avstå från brottet. ”Don’t do the crime if you can’t do the time”.

2) I preventivt syfte
En person som sitter inne kan inte begå några nya brott. Straff av den här anledningen bör förstås baseras på den bedömda risken för återfall.

3) I rehabiliterande syfte
Genom att tvinga brottslingen att genomgå behandling, som att konfronteras med följderna av sitt brott, få tid att tänka igenom sitt liv, och i bästa fall förberedas för ett nytt och hederligt leverne, så blir den dömde förhoppningsvis mindre benägen att begå nya brott efter avtjänat straff.

4) I rättvisesyfte
Allmänheten, och inte minst brottsoffren, förväntar sig att gärningsmannen straffas för att det ”känns rätt” av moraliska skäl. Detta straff motiveras alltså inte av sin påverkan på brottslingen, utan av att det står i samklang med den allmänna rättsuppfattningen.

Det Mårten Schultz vurmar för i texten är anledning 4. Men själv ser jag inget egenvärde i det syftet. Om det utdömda straffet uppfyller de tre första punkterna – och i tvåan inkluderas då att kunna låsa in någon på livstid om personen är så förhärdad att det inte går att få ner återfallsrisken till en acceptabel nivå – då måste väl det rimligen räcka? Vad är vitsen med att straffa för straffets skull? Vad uppnår man med det?

Annonser

Responses

  1. Mårten Schultz artikel i aftonbladet andas ingenting annat än människofientlighet.
    Är han sponsrad av Timbro?
    Som fd klient under inom kriminal”vården” kan jag intyga att det ej finns någon vård att tala om.
    Det artikelförfattaren svamlar om, straff bara för straffets skull, finns ju redan och är den härskande men dolda agenda, vilken ingen inom rättsväsende-etablissemanget törs tala öppet om.
    Vad vill då Mårten Schultz med sin artikel?
    Jag skulle vilja hävda att den människofientlighet författaren ger uttryck för förklädd i någon sorts psuedovetenskaplig skepnad, i långa loppet är betydligt farligare än vad en enstaka brottsling åstadkommer, hur smärtsam än dennes gärning kan vara för den enskilde.
    Mårten Schultz är en farlig person eftersom han i egenskap av docent och jurist förespråkar ett bittert synsätt där man inte tror på människan längre.
    Han bortser dessutom helt från det enkla faktum att hårdare straff bara för straffets skull ej minskar brottsligheten på något sätt.
    Istället förespråkar han med sin debattartikel ett hårdare samhälle vilket endast bidrar till ett än brutalare och hårdare samhälle. En spiral till helvetet, varken mer eller mindre.
    Förhoppningsvis kommer detta så småningom slå tillbaka på artikelförfattaren själv, då han kommer att få uppleva konsekvenser av det kalla samhällsklimat han förespråkar.
    Det kallas karma.

  2. Tack för din kommentar, Didde!

    Att straffet som utdöms i första hand är till för samhället snarare än för brottslingen är den del av Schultz resonemang som jag ändå kan köpa. Har man begått ett brott så får man acceptera att ens eget bästa blir nedprioriterat till förmån för de laglydiga medborgarna. Den prioriteringen innebär kanske att fångvården lägger mindre tonvikt vid punkt 3 än på de första två, men punkt 2 och 3 är ju ändå i någon mening två sidor av samma mynt. Ju bättre man rehabiliterar någon, desto mindre risk för återfall, och desto snabbare kan man sluta hålla personen inspärrad i syfte att förhindra nya brott. Utan aktiv rehabilitering tvingas man i gengäld till längre strafftider för att trygga samhället. Ser man bara till det allmännas bästa och inte till brottslingens så blir det väl ytterst en kostnadsfråga vilken balans mellan 2 och 3 som är mest effektiv.

    (Utan att ha personlig erfarenhet i ämnet misstänker jag att vi i Sverige i vanlig ordning har valt en helt misslyckad kompromiss; att strunta i rehabiliteringen men ändå släppa ut folk efter ganska kort tid, med resultat att återfallsrisken blir stor och samhällskostnaden därmed hög. Min personliga gissning är också att en ganska hög grad av rehabiliteringssträvan blir kostnadseffektiv. Detta eftersom folk som bara hålls inlåsta men inte vårdas alls kan sitta där i princip hur länge som helst utan att bli mindre återfallsbenägna.)

    Men Schultz idé om straff för själva rättvisans skull, utan något annat syfte, är obegriplig och lite obehaglig. Som någon skrev i artikelkommentarerna: ”Välkommen till bronsåldern.” Detsamma gäller å andra sidan också din åsikt att det vore rättvist om Schultz drabbades av brott, som ”straff” för att han tycker annorlunda än du själv.

  3. Förtydligande:
    Inte som straff för att Schults tycker annorlunda än mig, utan för att det ej finns något gott i dennes resonemang.
    Han utgår i sitt resonemang inte från en human livssyn, vare sig när det gäller samhället, offret eller brottslingen.
    Schults har ett ansvar i det han skriver. Spyr man ut människofientlig propaganda i egenskap av docent och jurist inom vårt rättsväsende, så missbrukar man sin ställning och position.
    Sådant brukar det förr eller senare slå tillbaka på en själv. Det är en universell lag som varken du eller jag kan ändra på.
    Min förhoppning är därför att Schults en dag skall lära sig av livet, för livet kommer att lära honom, var så säker.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: