Skrivet av: Börjesson | 17 januari 2009

Farväl du hjeltars land

I torsdags invigdes Märkesåret 1809, ett projekt till minne av att 200 år gått sedan Sverige och Finland delades till följd av nederlaget i kriget mot Ryssland. Och nog behöver vi påminnas! Finnarna sägs ha ett bättre grepp om sin historia, men i Sverige verkar det finnas många som inte ens vet att Sverige och Finland en gång var samma land.

Georg Carl von Döbeln

Georg Carl von Döbeln

Farsan, som gick i skolan på 30- och 40-talet, minns fortfarande brottstycken ur Runebergs Fänrik Ståls sägner, om Döbeln vid Jutas och Sven Dufva som släpper ”ingen djävul över bron”, men de senaste 50 åren har såväl inhemsk historia som inhemsk litteratur satts på undantag. Djupt olyckligt, tycker jag! Den som inte vet var han kommer ifrån kan inte heller se vart han är på väg.

Vid den högtidliga invigningsceremonin av Märkesåret i Sveriges riksdag deltog kungafamiljen och statsminister Reinfeldt, Finlands president Tarja Halonen och statsminister Matti Vanhanen, med flera dignitärer från båda rikena. Många tal hölls, bland annat ett av Horace Engdahl som är så bra att det förtjänar att läsas av så många som möjligt. Själv hittade jag talet länkat från Carl Bildts blogg, vilken ju är tämligen (ett typiskt Bildtskt ord!) välbesökt, men utöver det har jag inte sett talet spridas till en bredare allmänhet. Kanske att det kan spridas i bloggosfären istället! Ett litet utdrag:

Sverige uppfattade sig ända till förlusten av Finland som en stormakt, låt vara i en tillfällig nedgång. Revanschkrigen under 1700-talet är bevis nog. Ett lands folkmängd var inte avgörande för dess maktutveckling före de stora värnpliktsarméerna. Men efter förlusten av Finland gjordes inga allvarliga försök från svensk sida att spela en aktiv roll i storpolitiken. Sverige intog sin plats som en medgörlig andrarangsnation. För att detta skulle kännas lättare att bära, intalade vi oss att slutet hade kommit redan med Karl XII. Men de som levde närmare händelserna 1809 betraktade det som en självklarhet att det var då som Sverige definitivt gav upp sin storhetsdröm: ”din ungdoms riddardikt du slutad kände”, skaldar Carl David af Wirsén, när han vid Svenska Akademiens jubileum 1886 blickar tillbaka på denna brytningstid.

Det är svårt att ens föreställa sig vilken traumatisk tid detta måste ha varit. Tänk att förlora halva kungariket! Finland var ju inget främmande land som erövrats av Sverige och nu förlorades igen, utan helt enkelt en del av riket. Femton procent av invånarna hade svenska som modersmål. (I dag har detta sjunkit till ca fem procent.) Situationen är kanske jämförbar med om vi i dag skulle förlora hela Norrland till främmande makt. Förlusten föranledde bland annat en militärkupp – ni vet, en sån där som annars bara händer i bananrepubliker i tredje världen, och i Thailand någon gång om året – och störtandet av Vasaätten från sin nästan 300-åriga plats på Sveriges tron. Det häpnadsväckande godtyckliga sätt som efterträdaren Bernadotte valdes på, i princip som resultat av en enda ung svensk adelsmans intrigerande, är för övrigt en saga i sig. (Sök på Carl Otto Mörner, den som vill läsa mer!) Förhoppningen var att en krigserfaren fransk marskalk skulle vara rätt man att ta tillbaka östra rikshalvan från ryssen. Snopet nog var Bernadotte inte intresserad (vilket kanske var klokt) utan föredrog att istället försöka vinna Norge åt Sverige, vilket han ju också lyckades med.

Östra rikshalvan

Östra rikshalvan

Förutom ett stort nationellt trauma förde händelserna 1809 också en del gott med sig, åtminstone för den återstående västra rikshalvan, då omvälvningarna ledde till att författningen skrevs om, kungens makt begränsades och tryckfriheten grundlagsskyddades. Sverige har heller inte varit i krig sedan Norge underkuvades 1814. Finland å sin sida tycks inte ha lidit alltför svårt under det ryska oket, de fick en ganska hög grad av självstyre. Att Runebergs nationalromantiska epos alls tilläts ges ut (1848 ) är väl ett tecken så tydligt som något på att ryssarna under den perioden var ganska toleranta. Och slutet gott, allting gott, skulle man väl kunna säga, för Finland är ju inte längre förlorat! Om vi råkar vara två fria brödrafolk eller ett gemensamt rike går väl närmast på ett ut.

En del av vemodet, framtidsoron och revanschlystnaden som rådde i Sverige efter 1809 fångas i Esaias Tegnérs känslosamma patriotiska dikt Svea. Här är ett utdrag (dikten är betydligt längre):

Farväl du Sveas värn, farväl du hjeltars land;
Se, Bottnens bölja för wår gråt intill din strand! —
Välan, en högre makt Nationers öden wäger.
Gråt, Svea, hvad du mist, men skydda hvad du äger
Från Sundets rika strand längst upp till fjellhög Nord
der Lappen flyttar kring sin frihet och sin hjord,
hvad skogbekrönta berg, hwad fält med skördar prydda!
O! älska wi wårt land, nog ha vi land att skydda.
Låt, Svea, dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomstra opp i dina skogars natt
Led flodens böljor kring som tamda undersåter
och inom Sverges gräns eröfra Finland åter.

Länkar: Märkesåret, DN, AB

Annonser

Responses

  1. Well, för att vara realistisk, historien i Sverige börjar iom att en viss skomakare Palm började predika det kommunistiska mainifestet under senare hälften utav 1800-talet, allt annat är av noll betydelse.

    Sveriges strategi genom århundradena har alltid varit att slåss till sista finne, bara för att sedan kapitulera villkorslöst.

  2. August Palm var skräddare, inte skomakare! 🙂

    Nog är väl Sveriges historia ändå betydligt mer än bara socialdemokratins historia? Sverige är vita bussar och baltutlämning, fred och vapenexport, folkrätt och tvångssterilisering, yttrandefrihet och åsiktsregistrering, gröna skogar och övergödda hav… Helt enkelt ett märkligt, motsägelsefullt, förfärligt, underbart land!

    (Och finnar har vi fortfarande gott om, så kapitulationen kan anstå lite till!)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: